De flesta personer med diabetes vet att de bör träna regelbundet. För dem som för närvarande har lite eller ingen motion kan rådet att "träna regelbundet" låta förvirrande eller till och med nedslående. Hur ofta är ”vanligt” och hur krävande måste aktiviteten vara?
Lyckligtvis kan små ökningar i aktivitet ge stora belöningar för de flesta personer med diabetes. Att bara vara mer fysiskt aktiv än vad du är nu kan gynna din hälsa avsevärt. Du behöver inte springa en 5K eller gå till gymmet i en timme. Allt du behöver göra är att röra på dig, och det kan innebära promenader, dans, cykling, simning, trädgårdsarbete, tai chi eller dussintals andra aktiviteter.
Fysisk aktivitet hjälper till att kontrollera blodsockret – och mer.
Hur mycket räcker? Forskning har visat att bara ett enda pass med måttlig träning kan öka kroppens glukosupptag med 40 % eller mer hos personer med insulinresistens. När du är fysiskt aktiv blir cellerna känsligare för insulin i minst 16 timmar, vilket gör att de kan använda insulin mer effektivt. Båda åtgärderna hjälper till att sänka blodsockret.
För att få ut så mycket som möjligt bör du göra något aktivt de flesta dagar i veckan. Om du tar insulin eller diabetesmedicin och blir mer konsekvent fysiskt aktiv kan du kanske minska mängden du tar. (Byt aldrig dina mediciner eller insulin utan din läkares godkännande.)
Regelbunden fysisk aktivitet kan inte bara hjälpa till att sänka blodsockret, utan ger också viktiga kardiovaskulära fördelar. Att bli mer aktiv regelbundet kan sänka blodtrycket och kolesterolet, förbättra blodcirkulationen och minska risken för hjärtsjukdomar och stroke.
Eftersom aktivitet ökar din ämnesomsättning i flera timmar efter att du har avslutat ditt träningspass, kommer du att fortsätta att bränna kalorier efter ditt pass. Detta kan hjälpa dig att behålla en hälsosam vikt eller tappa överflödiga kilon om det behövs.
Redo att börja?
Om du inte har tränat, kontakta din läkare eller diabetespedagog först. Det är alltid en bra idé att söka professionell rådgivning, särskilt om du har diabeteskomplikationer eller andra medicinska tillstånd som kan påverka typen eller mängden av aktivitet du gör. Börja långsamt, vila när du blir trött och arbeta gradvis upp till en konsekvent träningsvana.
Slutligen kan personer med diabetes vara mer mottagliga för fotskador eller infektioner. Var därför särskilt uppmärksam på dina fötter under och efter träning. Välj skor som sitter ordentligt, inte gnuggar eller trycker mot huden och som är lämpliga för din aktivitet. Efter träning, kontrollera dina fötter för blåmärken eller irritation och låt din läkare genast veta om dina fötter är röda, ömma eller svullna.
Vill du göra skillnad i kampen mot diabetes? Ta ACE:s diabetesförebyggande coachningskurs och lär dig evidensbaserade sjukdomsförebyggande strategier att använda med klienter som hanterar eller löper risk för diabetes.
